Nairobikoll!

SVT:s nya serie ”Den stora resan” har spelats in i Namibia av ett produktionsbolag som valt att ignorera de namibiska bestämmelser som ska skydda utsatta minoritetsfolk mot exploatering. Nu har namibiska organisationer och myndigheter fått nog och kräver en förklaring och en ursäkt.

– Filmteamet skrev på plats ett eget litet avtal, med ynka ersättning på 50 namibiska dollar (40 kronor) och några säckar majsmjöl. Vi hade informerat produktionsbolaget om vad som gällde, men de svarade oss aldrig, säger Zeka Alberto. Han är, via organisationen Legal Assistance Centre of Namibia, tillsyningsman i området och den som varje filmteam ska vända sig till för att få filma bland Namibias minoritetsfolk.

Alberto fick via omvägar höra att produktionsbolaget, Eyeworks Productions, var i en by och filmade, berättar han när jag ringer upp honom.
– På plats mötte jag en man som bara presenterade sig som Tom och som verkade bo i området och ha arrangerat alla kontakter. När jag konfronterade honom låtsades han att han inte förstå engelska. ”I’m Swedish, I don’t speak English.” Han uppträdde väldigt arrogant. Jag hade ändå gjort klart i mitt brev till bolaget att de var mer än välkomna att ringa och fråga om det var något de inte förstod eller ville ha hjälp med, säger Alberto.

I SVT:s ”Den stora resan” får svenska familjer, synbarligen oförberedda, åka och bo i avlägsna byar hos minoritetsfolk i Sydvästafrika (himbafolket i norra Namibia), Indonesien (mentawaifolk på en ögrupp utanför Sumatra) och Oceanien (nakoelaménè¹ på en ö i Vanatu).

Himbafolket, liksom de mer kända sanfolken, har genom åren varit ett ständigt mål för mer eller mindre seriösa dokumentärfilmare och andra som velat hitta ett Afrika som ser ut som det i det europeiska eller amerikanska medvetandet – hyddor, seminomadisk livsstil, ökenlandskap, få mobiltelefoner (åtminstone inte fler än att man kan hålla dem utanför bild). Eftersom de här grupperna i regel hör till landets fattiga har de också varit lättexploaterade. Till sist bestämde sig de namibiska myndigheterna år 2000 att reglera filmteams tillgång till byarna. Den som vill spela in en dokumentär i exempelvis en by hos himbafolket i norra Namibia måste skaffa ett särskilt tillstånd, och dessutom låta en tolk och en guide följa med vid inspelningen. Trots det dyker det med jämna mellanrum upp debatter kring europeiska produktionsbolag som beter sig illa. Zeko Alberto är ändå bestört över att ett produktionsbolag som arbetar med stora produktioner åt nationella tv-bolag väljer att bryta mot regelverket och hitta på egna villkor för de medverkande.

– Nu får jag stå till svars inför informationsministern, som ringer och undrar varför jag inte sköter mitt jobb, när utländska filmbolag kan komma in och filma utan tillstånd på det här sättet, säger han.

SVT:s programchef Micael Ekberg säger att han fick uppgifterna om den namibiska kritiken på lördagskvällen.
– Vi förutsätter ju att Eyeworks håller sig till de lagar som gäller. Jag har inte fått några signaler om att det skulle vara några problem tidigare, säger Ekberg.
– Nu får vi reda ut med Eyeworks om det finns någon sanning i några av de här uppgifterna.

– Det här är människor med rättigheter, som du och jag. Vårt jobb inför en filminspelning består i att hjälpa folk i byn att förstå vad det innebär, vilka deras rättigheter är, och så vidare. Och det visar sig gång på gång att det behövs, säger Zeko Alberto.

”Den stora resan” ska börja visas om en dryg vecka. Svenska Afrikagrupperna, som är LAC:s partnerorganisation berättar om kritiken i ett pressmeddelande i kväll. The Namibian skrev om produktionen i går. Jag söker Eyeworks Sweden.

¹ Inga googleträffar, och inga träffar i Ethnologue. Uppgiften kommer från SVT. Någon som känner till en sådan etnisk grupp?

Eftersom några har frågat: Ja, jag ska snart börja jobba på SVT (den 1 september), men ännu så länge är jag frilansjournalist.

Mer på SR, DN, SvD, Namibian, Common Sense, Fredrik Welander, Dackefejden, Klara, Gunillas dagbok